En sak förstår jag inte, varför vill inte föräldrar ha sina barn hemma när de är hemma själva?

Varför ska ni hela tiden exkludera era barn i era liv.

Förskolan är ingen barnpassning för att ni ska shoppa eller fika!

Speciellt när förskolebarnen har fått småsyskon, då är det helt plötsligt härligt att skicka iväg den andra.

Det är så viktigt att acceptera att det är en stor förändring och att det äldre syskonet får sjunka in i rollen. Inte genom att bli skickad från hemmet!

Nu är jag packad och klar för att sova.

Sen bär det av till Irland.

Glad påsk, vi ses på måndag. Med nya foton såklart.

Jag slutade tidigt idag så jag bakade lite.

Glutenfria kärleksmuffins

Ca 35 st

2 ägg

3 dl socker

1 ½ dl mjölk

4 ½ dl glutenfri mix

2 tsk bakpulver

2 tsk vaniljsocker

2 msk kakaopulver

150 g smält smör

Glasyr:

4 dl florsocker

50 g smält smör

4 msk kaffe

1 msk kakaopulver

2 tsk vanlijsocker

Vispa ägg ock socker så det blir sådär härligt vitt och tjockt.

Blanda i den glutenfria mixen, bakpulvret, vaniljsockret och kakaopulvret.

Rör sedan i möjlken och det avsvalnade smöret.

Fördela sedan smeten i muffinsformar, till lite mindre än hälften.

Gräddas i 225 grader i ca 10 minuter.

Rör ingredienserna till glasyren till en ganska tjock smet, inte rinnig.

Bred glasyren över de färdiga muffinsarna och strö på kokos innan glasyren stelnar.

Ställ in dem i kylskåpet ett tag så glasyren stelnar ordentligt.

Färdigt!